måndag, september 17, 2007

Forskarseminarium i Åbo



Idag bloggar jag från Åbo, närmar bestämt från Åbo Akademi (ÅA) och teologiska fakulteten (se bild ovan). ÅA är det finlandssvenska universitet i Finland och det enda svensktalande universitet utanför Sverige. Ni som har läst på vem jag är vet att jag är doktorand i Gamla testamentets exegetik vid Åbo Akademi.

Läsårets första forskarseminarium är över, och i vanlig ordning ett intressant och livligt sådant. Denna gång var det Karl-Henrik Wallerstein som lade fram ett "paper" med titeln En metod för den gammaltestamentliga teologin? En kritisk analys av Walter Brueggemanns metod och gudsbegrepp i "Theology of the Old Testament." Uppsatsen var en artikel redan publicerad i Svensk Exegetisk Årsbok 2006, men lades fram på seminariet som en presentation av Karl-Henriks forskningsprojekt som ny doktorand vid fakulteten.

Resan till Åbo under söndagen med färja från Stockholm fördrev jag och min doktorandkollega Josef Forsling nästa hela dagen med att diskutera uppsatsen. Säga vad man vill om Brueggemanns metod och gudsbild, men den aktiverar verkligen reflekterandet. Egentligen skulle jag vara opponent i seminariet, men insåg att Josef var långt mer insatt i Brueggemanns bibelteologi än vad jag är. Med en viss lättnad överlät jag därför opponentskapet till Josef, som i sin tur såg det som en rolig utmaning. Jag har bett Josef att gästblogga här om seminariet, eftersom frågan är mycket viktig med tanke på hur vi som kristna och teologer skall förhålla oss till den postmoderna världsbilden.

Här är en enkel och kort summering av uppsatsen: Karl-Henrik är i sitt "paper" kritisk till Brueggemanns postmoderna gudsuppfattning, det vill säga att Gud enbart finns i den bibiska texten, inte utanför. Däremot delar Karl-Henrik Brueggemanns kritik mot den historisk-kritiska metoden att den är baserad på inomvärdsliga förutsättningar eller premisser. Till skillnad från Brueggemann menar dock Karl-Henrik ändå att historisk-kritiska metoden är användbar men med en teistisk utgångspunkt.

Diskussionen under seminariet handlade mot slutet om hur tron relaterar till vetenskap, och att formulera en metod som omfattar båda dessa saker är inte lätt. Om man kan vetenskapligt mäta ett under eller mirakel, är inte miraklet längre ett mirakel. Frågan är i vilken grad man skall ha en öppen eller sluten världsbild i bibelforskningen för att ett gudomligt ingripande skall förbli just ett gudomligt ingripande.

Jag har redan lyft fram dessa svåra frågor tidigare här, och på bloggen Narrative and Ontology diskuteras just detta spänningsförhållande för fullt. Josef Forsling som gästbloggar kommer också att ge sitt perspektiv som opponent i Åbo seminariet.

2 kommentarer:

Vesa sa...

Kul med er svenskar på seminariet! Samtidigt oroas jag över GT-dominansen, även om Laato skall ha all credit för att med öppet sinne ta emot olika sorters studerande (tänker både på kyrklig bakgrund och forskningsinriktningar). Nästan alla doktorander i början av sina studier har GT (eller judaistik) som huvudämne. Det ser inte bra ut för NT :(

Stefan Green sa...

Hej Vesa

Jag tänkte faktiskt på samma sak häromdagen, alla svenskar (5 st?) utom Linda Joelsson är Gt exegetiker. Jag har inte mött Linda, men Josef nämnde att hon också var från Sverige (?). I vilket fall kan balansen mellan ämnena var bättre (helst 50/50). Sedan hoppas jag naturligtvis att de olika kyrkotillhörigheterna och nationaliteterna kan berika seminarierna.

Vi får väl börja göra reklam för Nt exegetiken på ÅA. Jag tror att ÅA är ett mycket attraktivt alternativ för många blivande exegetikdoktorander i Sverige.