lördag, september 29, 2007

Logos i Johannesprologen - 7

Jag har i tidigare inlägg i denna serie diskuterat varför theos ("Gud") saknar bestämd artikel i Joh 1:1c. Eftersom det har kommenterats en del om detta av läsare, vill jag kompletterar mina egna slutsatser med ett citat av Daniel B. Wallace från William D. Mounce bok Basics of Biblical Greek Grammar, sid 28-29. Det är flera saker som är viktiga att notera i Joh 1:1c i fråga om grammatik och syntax, och de exempel på olika grekiska konstruktioner som Wallace ger visar hur Joh 1:1c bör översättas.

The nominative case is the case that the subject is in. When the subject takes an equative verb like “is” (i.e., a verb that equates the subject with something else), then another noun also appear in the nominative case–the predicate nominative. In the sentence, “John is a man,” “John” is the subject and “man” is the predicate nominative. In English the subject and predicate nominative are distinguished by word order (the subject comes first). Not so in Greek. Since word order in Greek is quite flexible and is used for emphasis rather than for strict grammatical function, other means are used to determine subject from predicate nominative. For example, if one of the two nouns has the definite article, it is the subject.

As we have said, word order is employed especially for the sake of emphasis. Generally speaking, when a word is thrown to the front of the clause it is done so for emphasis. When a predicate nominative is thrown in front of the verb, by virtue of word order it takes on emphasis. A good illustration of this is John 1:1c. The English versions typically have, “and the Word was God.” But in Greek, the word order has been reversed. It reads,

kai theos en ho logos
and God was the Word

We know that “the Word” is the subject because it has the definite article, and we translate it accordingly: “and the Word was God.” Two questions, both of theological import, should come to mind: (1) why was theos thrown forward? and (2) why does it lack the article? In brief, its emphatic position stresses its essence or quality: “What God was, the Word was” is how one translation brings out this force. Its lack of a definite article keeps us from identifying the person of the Word (Jesus Christ) with the person of “God” (the Father). That is to say, the word order tells us that Jesus Christ has all the divine attributes that the Father has: lack of article tells us that Jesus Christ is not the Father. John’s wording here is beautifully compact! It is, in fact, one of the most elegantly terse theological statements one could ever find. As Martin Luther said, the lack of an article is against Sabellianism; the word order is against Arianism.

To state this another way, look at how the different Greek constructions would be rendered:

kai ho logos en ho theos "and the Word was the God" (i.e., the Father; Sabellianism)
kai ho logos en theos "and the Word was a god" (Arianism)
kai theos en ho logos "and the Word was God" (Orthodoxy)

Jesus Christ is God and has all the attributes that the Father has. But he is not the first person of the Trinity. All this is concisely affirmed in kai theos en ho logos.
Wallace utvecklar detta resonemang mer deltaljerat sin egen grammatik, Greek Grammar Beyond the Basics, sidorna 256-270. Men hans korta artikel ovan i Mounce grammatik illusterar ändå bra hur grammatiken och syntaxen bör tillämpas på Joh 1:1c för att det skall stämma med dess kontext.

torsdag, september 27, 2007

Fiska med eld



En intressant artikel på Discovery News beskriver hur arkeologer har upptäckt hur man fiskade nattid på Nya testamentets tid. I evangelierna kan vi läsa hur man fiskade under natten i Genesarets sjö, och nu har arkeologerna hittat fiskeutrustning från 600-talet e. Kr. som kan förklara hur det gick till.

Fiskarna använde sig av eld (i en eldkorg) för att locka till sig fisken. När fisken samlades kring båten i sitt sökande efter ljuset från elden, håvade man in fångsten. Se bild ovan hur det kan ha gått till. Fler bilder finns länkade till artikeln.

Om detta stämmer kan det också få implikationer för hur vi förstår Jesu ord när han säger: "Jag är världens ljus". Innebörden skulle då bli att Jesus i egenskap av sin person som ljuset drar människor till Gud (eller lockar?).

Nu hävdar jag inte att detta skulle vara den fulla innebörden i de berömda orden av Jesus att han är ljuset i världen (Joh 8:12; 9:5; 11:9-10; 12:35-36, 46). Kontexten kopplar främst ihop dessa Jesu ord med att vandra med Gud. Men Jesus predikade vid Genesarets sjö, och möjligheten finns att lärjungarna, flera vilket var fiskare, associerade denna undervisning av Jesus till deras yrkesutövning.

Nu är det Discovery News, dvs Discovery Channel, som har nyheten, vilket gör mig misstänksam. Deras tidgare reportage "Jesus Family Tomb Believed Found" har sågats av stort sätt alla seriösa bibelarkeologer, så det är nog ett gott råd till mig själv och andra vänta med bilda sig en uppfattning tills rapporter har börjat dykat upp i mer vetenskapliga tidsskrifter.

onsdag, september 26, 2007

Bokrea hos Brill!

Det är bokrea hos Brill! Upp till 70% rea på vissa titlar, till och med 31 januari 2008. Även ett stort sortiment av "Biblical studies and Religious studies" har hamnat på utförsäljningshyllan.

Brills böcker är kända för att vara omänskligt dyra, och utom ekonomisk räckhåll för privatpersoner. Det är mycket synd och en obegriplig prispolitik från Brill, eftersom böckerna de publicerar är ofta bland de bästa inom icke-konfessionell forskning och borde därför vara mer tillgängliga.

Men nu är det rea hos Brill! Klicka här för att komma dit, direkt till "Biblical studies" avdelningen. Jag själv får lugna mig, men vill ändå berätta om det här tillfället.

Tack till Jim West igen för detta tips.

måndag, september 24, 2007

Livets oerhörda värde

På Philip Sumpters blog Narrative and Ontology finns en mycket fin video under rubriken "In the blink of an eye" som du kanske inte vill missa. Den är gjord för att fira judiska nyåret. En underbar illustration om livets oerhörda värde. Klicka här.

Bilder på kung Herodes stenbrott

Om du vill se bilder på det nyupptäckta stenbrottet i Jerusalem, där arkeologerna tror att Herodes den Store lät bryta sten för tempelbygget, så klicka här.



Kredit till Dr Jim West, som på Biblical studies mailinglista, tipsade om detta.

Uppdatering:
Mer bilder och googlekartor på Herodes stenbrott hos Todd Bolens blogg BiblePlaces Blog: här och här.

söndag, september 23, 2007

Gratis seminariekurser på Concordia Seminary

Det är på tiden att jag ger nya tips på exegetik och bibelteologi på internet.

Concordia Seminary erbjuder hela seminariekurser utan kostnader via iTunes Store. Du behöver bara göra så här:

1. Starta iTunes och ladda iTunes Store.
2. När iTunes är laddad bör du se en länk som heter "iTunes U"
3. Öppna "Concordia Seminary".

Eller så klickar du här för att logga in dig direkt på Concordia Seminary on iTunes U.

Concordia Seminary erbjuder via iTunes U hela kurser i exempelvis grekiska, hebreiska, Exodus och Torah. Det är bara ladda hem och lyssna. Det är inte varje dag man får tillfälle att studera på ett känt amerikanskt teologiskt seminarium utan kostnad.

Ett stenbrott för tempelberget upptäckt!

Nya upptäckter i anslutning till tempelberget i Jerusalem:

Israeliska "Antiquities Authority" har annonserat att man har hittat ett antikt stenbrott där Heroden den store lät bryta gigantiska stenblock för renoverandet och byggandet av andra judiska templet och tempelplatsen i Jerusalem.

Det upptäckta stenbrottet är inte det enda antika stenbrottet i Jerusalemområdet. Nedan är en bild på ett annat stenbrott som kallas för "Solomon's Quarries" i närheten av Damaskusporten till Gamla stan i Jerusalem (bilden har jag hämtat från Todd Bolens blogg BiblePlaces blog). Även Heliga gravens kyrka i Gamla stan är byggt över ett antikt stenbrott. Men enligt rapporterna är detta stenbrottet det första man har funnit som arkeologerna tror användes för byggandet av Herodens tempel, vilket gör fyndet sensationellt.



Det unika stenbrottet ligger 4 km nordväst om Gamla stan, i Ramat Shlomo, på en plats som är 80 meter högre än Tempelberget, vilket gör det idealiskt för fraktande av stenblock ner till byggplatsen. Arkeologerna rapporterar att man tidigare aldrig funnit så stora rester av uthuggna stenblock (3-8 meter) som vid detta nyupptäckta stenbrott, stenblock jämförbara med de stenar som idag är synliga i västra muren till Tempelplatsen. Mynt och lerskärvor har hittats på platsen som bekräftar att brottet var i bruk under andra tempel perioden. Som ofta sker i Israel upptäcktes platsen i samband med att en ny skola skulle byggas i Ramat Shlomo.

Den muslimska myndigheten (the Waqf), som idag kontrollerar tempelberget, förnekar att det har någonsin funnits ett judiskt tempel. Det som är Tempelberget för judarna är för muslimerna al-Haram al-Sharif (Noble Sanctuary) - den tredje heligaste platsen i muslimska världen. Arkeologin visar återigen att denna uppfattning (att det aldrig har historiskt existerat ett judiskt tempel i Jerusalem) inte grundar sig på fakta utan på religiös ideologi.

Vill du läsa mer om denna unika upptäckt, följ dessa länkar:
Bibleplaces blog
Harretz.com
The Jerusalem Post
Arutz-7

onsdag, september 19, 2007

"Ett land som flödar av mjölk och honung"



Nu finns det arkeologiska bevis för att landet, som Gud lovade det befriade israeliska folket i 2 Moseboken (3:8, 17; jfr 5 Mos 26:9, 15), verkligen var ett land som flödade av mjölk och honung, åtminstone av det senare.

Arkeologer från Hebreiska universitetet upptäckte i somras (2007) det hittills äldsta bikupssamhället i Israel, daterade till ca 900-talet f. Kr. (perioden när kung Solomon regerade i Israel) vid Tel Rehov i Bet She'an dalen. Tel Rehov uppfattas som en av de viktigaste städerna i Israel under den israeliska monarkin.

Rapporten från utgrävningen beskriver upptäckten som de hittills tidigaste bikuporna någonsin i antika Främre Orienten. Det rör sig om tre rader bikupor, sammanlagt 30 bihus, men det beräknas att det totalt kan ha funnits ca 100 bikupor i hela området. Erfarna biodlar som har besökt utgrävningen gissar att så mycket som ett halv ton honung per år kan ha producerats från dessa bikupor.

Professor Mazar beskriver det unika med fyndet:

Prof. Mazar emphasizes the uniqueness of this latest find by pointing out that actual beehives have never been discovered at any site in the Ancient Near East. While fired ceramic vessels that served as beehives are known in the Hellenistic and Roman Periods, none were found in situ and beekeeping on an industrial level as the apiary at Tel Rehov is hitherto unknown in the archaeological record.
Bilder på bikupor från faraos Egypten påminner enligt rapporten från utgrävningen liknar mycket de som nu har upptäckts vid Tel Rehov.

En inskription upptäcktes också i samband med fyndet (!):
A particularly fascinating find is an inscription on a ceramic storage jar found near the beehives that reads “To nmsh”. This name was also found inscribed on another storage jar from a slightly later occupation level at Tel Rehov, dated to the time of the Omride Dynasty in the 9th century BCE. Moreover, this same name was found on a contemporary jar from nearby Tel Amal, situated in the Gan HaShelosha National Park (Sachne). The name “Nimshi” is known in the Bible as the name of the father and in several verses the grandfather of Jehu, the founder of the dynasty that usurped power from the Omrides (II Kings: 9-12). It is possible that the discovery of three inscriptions bearing this name in the same region and dating to the same period indicates that Jehu’s family originated from the Beth Shean Valley and possibly even from the large city located at Tel Rehov. The large apiary discovered at the site might have belonged to this illustrious local clan.
Upptäckten av bikuperna vid Tel Rehov indikerar också enligt rapporten att utvinning av honung var en välutvecklad industri under första tempelperioden i Israel. Det har diskuterats vad honung i Bibeln egentligen syftar på, men nu är det möjligt att koppla denna produkt omnämnd i Bibeln till bihonung.

Du kan läsa hela rapporten här, eftersom ovan redogörelse är en sammanfattning där en del detaljer och slutsatser kring upptäckten har utelämnats. Även Jerusalem Post har skrivit om upptäckten.

Löftet till det israeliska folket om ett land som skall flöda av mjölk och honung är inte bara en beskrivning av löfteslandet, utan blir också i Gamla testamentet en bibelteologisk metafor, som beskriver israeliska folkets förbundsrelation med Gud. Landet, som skall flöda av mjölk och honung, är ett löfte under det mosaiska förbundet (3 Mos 20:24), men hur folket kommer att ha det i land när de kommer dit beror på deras trohet och lydnad mot Gud (3 Mos 20:22-23, 25-26). Mjölk och honung blir alltså en bild på hur Gud ville välsigna sitt folk under det mosaiska förbundet. Om vi förflyttar oss till 700-talet f Kr dyker metaforen upp i profeten Amos orakel till det Norra riket Israel. I Amos 9:8-12 proklamerar profeten att Israels hus skall återupprättas, att folket igen skall få besitta sitt land, som då återigen skall flöda av "mjölk och honung". Detta löfte skall enligt profeten Amos uppfyllas när folket lever i en förbundsrelation med Gud.

tisdag, september 18, 2007

Brueggemanns bibelteologi

Jag heter Josef Forsling och blev inbjuden av Stefan att gästblogga lite, eftersom jag var opponent på Karl-Henrik Wallersteins paper. Det jag tänkte göra är att i korthet presentera min opposition, vilket innebär att jag både säger något om Brueggemanns bok Old Testament Theology: Testimony, Dispute, Advocacy, och om Walltersteins utvärdering av den.

Walter Brueggemann kan nog lätt räknas till en av vår tids mest intressanta teologer i Gamla testamentet (Gt). Få lyckas med en sådan förening av historisk kunskap, postmodern självuppfattning och predikoinriktning som Brueggemann. Hans bok går i korthet ut på att analysera den Gud som framträder i Gts texter, där metoden är en slags retorisk analys (retorik som ett sätt att identifiera ideologisk text), parat med sociologi, och ett dialektiskt förhållningssätt till de olika texternas olika innehåll. Detta innebär framför allt att Brueggemann skapar en gudsbild från Gt som är ganska obekväm (vi kan inte räkna med att Gud stöder oss alltid). En sådan gudsbild utmanar kyrkan, vilket är positivt, men det kan också bli en disharmonisk gudsbild (kan vi egentligen lita på Gud då han tycks ändra sig både nu och då?). Brueggemann menar att huvudvittnesbördet i Gt är en Gud som är god och bryr sig om sitt folk (t ex i uttåget ur Egypten), men som också kan plåga människor (t ex Job). Brueggemanns poäng är att dessa texter inte ska harmonieras, så att Guds barmhärtighet blir det övergripande t ex, utan att båda texterna gäller, och vi kan inte vara helt säkra på vem Gud är.

Det är detta som Wallerstein var kritisk mot i sin artikel. Men hans kritik är inte så mycket teologisk, som historisk. Wallerstein menade att Brueggemann gör fel i det att han bara intresserar sig för texten (retoriken) och inte historien (författarens intention) som kanske hade kunnat säga oss att författaren faktiskt har en barmhärtig syn på Gud, även fast han återberättar den plågsamma berättelsen om Job.

Min huvudkritik mot detta blev att det inte är så enkelt att författarens intention leder oss in i en objektiv eller historisk förståelse av texten som räddar den från Brueggemanns behandling. En texts koppling till historien ligger enligt mitt sätt att se det inte så mycket i den historiske författarens intention, utan i att textens mening beror av det sätt att skriva och resonera som var vanligt ungefär när texten kom till. Om jag säger till en kompis "Du är ju helt sjuk!" så kan meningen med det vara att jag är förbluffad över hennes beteende, och kanske tycker att det är lite roligt. Om Carl von Linné hade sagt det till en av sina medhjälpare under sin Lapplandsexpedition under 1700-talet, hade han förmodligen menat att medhjälparen borde stanna i sitt tält, eller snarast söka läkarvård. Samma sats (eng. sentence) kan uttrycka olika mening (eng. meaning) beroende av det sociala sammanhang där den förekommer. För att förstå meningen i en sats måste vi förstå hur den används i sitt sociala sammanhang. Var kommer då intentionen in? Om min kompis i exemplet skulle uppsöka psykvård säger jag mest troligt: "Vad gör du? Det var inte så jag menade", dvs det var inte min intention att hon skulle tro att jag ville att hon skulle uppsöka vård. Missuppfattningen kan bero antingen av att jag uttryckte mig otydligt eller att min kompis inte förstod det här sättet att använda uttrycket "Du är ju helt sjuk!". I det förra fallet är min intention god, men jag lyckas inte kommunicera på ett sätt så att den går fram. I det senare fallet är min intention och meningen med det jag sa tydligt kopplade, men min kompis kunde inte förstå det eftersom hon kanske aldrig hört det sättet att uttrycka sig.

Bibeln innehåller en mängd uttryck som egentligen inte är vårt sätt att tala. Det enda vi kan göra är att försöka lära oss det sätt att uttrycka sig som texterna förutsätter. Det innebär att vi precis som när jag fokuserar på det jag har sagt (du är helt sjuk) och förklarar det med andra ord, fokuserar på det som har skrivits (bibeltexten) och försöker förklara den utifrån andra sätt att skriva under samma tid. Att fokusera författarens intention hjälper inte, eftersom vi inte har denna, och eftersom den inte förklarar texten med andra ord som vi kan förstå. Meningen är alltså direkt kopplad till en social situation/historia och vi behöver inte och kan inte gå via författarens intention, som vi ju inte har för att förstå den. Kritiken mot Brueggemann blir då inte så mycket att han negligerar författarens intention när han tolkar text, som att han inte alltid försöker förstå texten på dess egna villkor i sin tid.

Min huvudkritik mot Brueggemann är nog inte så mycket att han inte bryr sig om det historiska, även om detta är en viktig kritik av honom, utan snarare två andra punkter. 1. Brueggemann är som postmodern teolog emot absoluta begrepp, som enligt honom är en modern uppfinning (eller möjligen hellenistisk). Det han vill göra är att gå förbi detta absoluta sätt att tänka, och istället tänka i större helheter. Det är alltså inte så som en del moderna Gt-tolkare har sagt att Guds suveränitet är absolut liksom hans barmhärtighet, och att vi måste välja mellan dessa. Istället gäller båda och Brueggemann menar att de står i spänning med varandra. Men, min fråga är om inte denna spänning beror just på att de ses som absoluta begrepp (det moderna/hellenistiska felslutet)? Ett mer postmodernt angreppssätt borde vara att skapa en större helhet av dessa begrepp, istället för att absolutisera dem mot varandra.

2. Den andra punkten gäller Brueggemanns metod. Han vill ju vara postmodern. Samtidigt säger han att han vill undersöka Gt förutsättningslöst. Detta är en oerhört modern föreställning. Det var detta som all modern (upplysningsinspirerad forskning) grundade sig på. Man menade att traditionen (i teologi = kyrkans lära och traditioner) är oviktig och många gånger direkt vilseledande – vi ska göra oss av med detta och arbeta vetenskapligt med texterna istället. Det postmodernismen säger är att vi inte kan frigöra oss från våra traditioner eller förutsättningar. Istället blir uppgiften att arbeta inom den egna traditionen och erkänna detta och dess förutsättningar, ärligt redovisa dessa. Då lurar vi inte oss själva (och andra). Men Brueggemann gör något omöjligt då han erkänner att alla argument, all text är ideologisk (retorisk), även hans, samtidigt som han vill undersöka Gt förutsättningslöst. Gör han det senare har han ju ingen ideologi. Gäller det förra kan han per definition inte utföra sin exeges.

Allt som allt var seminariet väldigt givande och intressant. Inte minst visade det sig att den moderna uppdelningen mellan de teologiska disciplinerna (exegetik, systematisk teologi, spiritualitet) är en abstraktion – de påverkar istället varandra. Och häri ligger också något av storheten i Brueggemanns skrivande: han triggar sådana här tankar, visar att det finns fler sätt att tänka än de beprövade, visar att det inte finns några vattentäta skott, även om han själv ibland missar målet enligt min mening.

måndag, september 17, 2007

Forskarseminarium i Åbo



Idag bloggar jag från Åbo, närmar bestämt från Åbo Akademi (ÅA) och teologiska fakulteten (se bild ovan). ÅA är det finlandssvenska universitet i Finland och det enda svensktalande universitet utanför Sverige. Ni som har läst på vem jag är vet att jag är doktorand i Gamla testamentets exegetik vid Åbo Akademi.

Läsårets första forskarseminarium är över, och i vanlig ordning ett intressant och livligt sådant. Denna gång var det Karl-Henrik Wallerstein som lade fram ett "paper" med titeln En metod för den gammaltestamentliga teologin? En kritisk analys av Walter Brueggemanns metod och gudsbegrepp i "Theology of the Old Testament." Uppsatsen var en artikel redan publicerad i Svensk Exegetisk Årsbok 2006, men lades fram på seminariet som en presentation av Karl-Henriks forskningsprojekt som ny doktorand vid fakulteten.

Resan till Åbo under söndagen med färja från Stockholm fördrev jag och min doktorandkollega Josef Forsling nästa hela dagen med att diskutera uppsatsen. Säga vad man vill om Brueggemanns metod och gudsbild, men den aktiverar verkligen reflekterandet. Egentligen skulle jag vara opponent i seminariet, men insåg att Josef var långt mer insatt i Brueggemanns bibelteologi än vad jag är. Med en viss lättnad överlät jag därför opponentskapet till Josef, som i sin tur såg det som en rolig utmaning. Jag har bett Josef att gästblogga här om seminariet, eftersom frågan är mycket viktig med tanke på hur vi som kristna och teologer skall förhålla oss till den postmoderna världsbilden.

Här är en enkel och kort summering av uppsatsen: Karl-Henrik är i sitt "paper" kritisk till Brueggemanns postmoderna gudsuppfattning, det vill säga att Gud enbart finns i den bibiska texten, inte utanför. Däremot delar Karl-Henrik Brueggemanns kritik mot den historisk-kritiska metoden att den är baserad på inomvärdsliga förutsättningar eller premisser. Till skillnad från Brueggemann menar dock Karl-Henrik ändå att historisk-kritiska metoden är användbar men med en teistisk utgångspunkt.

Diskussionen under seminariet handlade mot slutet om hur tron relaterar till vetenskap, och att formulera en metod som omfattar båda dessa saker är inte lätt. Om man kan vetenskapligt mäta ett under eller mirakel, är inte miraklet längre ett mirakel. Frågan är i vilken grad man skall ha en öppen eller sluten världsbild i bibelforskningen för att ett gudomligt ingripande skall förbli just ett gudomligt ingripande.

Jag har redan lyft fram dessa svåra frågor tidigare här, och på bloggen Narrative and Ontology diskuteras just detta spänningsförhållande för fullt. Josef Forsling som gästbloggar kommer också att ge sitt perspektiv som opponent i Åbo seminariet.

fredag, september 14, 2007

Ny kommentar på Matteusevangeliet



SBL konferensen i juli presenterades bland annat en ny bibelkommentar på Matteusevangeliet av R. T. France i serien New International Commentary on the New Testament (NICNT). Under konferensen fick jag och min resekamrat/kollega Tommy Wasserman också tillfälle och den stora förmånen att spendera onsdageftermiddagen och kvällen tillsammans med Donald A. Hagner med fru. Bland annat lyssnade vi på opera i Hofburgskapellet tillsammans (se tidigare rapport här). I vilket fall, Donald har författat en mycket bra bibelkommentar på Matteusevangeliet i The Word Biblical Commentary serien (två volymer!). När vi på eftermiddagen satt och fika framför Gamla Rådshuset i Wien, passade jag därför på att fråga vad han tyckte om R. T. France nya kommentar, och hans svar var att France kommentar var den bästa på Matteusevangeliet just nu.

Även om jag undervisar och är forskarstuderande i Gamla testamentets exegetik har jag sedan länge haft ett speciellt intresse för Matteusevangeliet, bland annat grund av Jesu bergspredikan i Matt 5-7 (som är den längsta sammanhängande undervisningen av Jesus i evangelierna), men också för sin överbryggande roll mellan de äldre förbunden (Gamla testamentet) och nytt förbund (Nya testamentet). Matteusevangeliet är nog den text av evangelierna som har flest direkta kopplingar och referenser till Gamla testamentet, och Matteus primära målgrupp var med största sannolikhet omvända judar till tron på Jesus Kristus.

Recensioner på R. T. France kommentar börjar nu dyka upp på bloggar och internet, och själv skulle jag vilja se den i min bokhylla. Men det får vänta, då mitt bokkonto är sprängt för en tid framöver. Så jag kan ännu inte personligen recensera boken här. Kanske någon som läser detta inlägg har hunnit stifta bekantskap med arbetet och vill lämna ett omdöme?

Matteusevangeliet, och speciellt Matt 28:19, har diskuterats här på min blogg, och jag räknar med att återkommer till Matteus framöver, även om tiden är knapp för mer avancerad bloggning just nu.

onsdag, september 12, 2007

Tron och bibelforskning

Phil Sumpter har startat vad som lovar bli en mycket intressant blogg: Narrative and Ontology. När han nu inleder en serie med rubriken "Faithful and Critical Scholarship: Interpretation Within Boundaries", fångar han min uppmärksamhet direkt.

Eftersom jag själv är involverad i akademisk bibelforskning, undrar jag ofta var och hur min tro platsar i ett sådant sammanhang. Eller måste jag, som Phil uttrycker det, verkligen lämna den vid dörren till mitt arbetsrum för att sedan plocka upp den igen när jag går därifrån? Tron på Gud är inte accepterad i vissa rum inom den akademiska bibelforskningen, men sådana som jag kan ändå inte hänga av mig tron på Gud som en slags ytterkläder.

Jag tycker Phil uttrycker problematiken bra när han säger:

A Christian's relation to the world of time and space is not particularly straight forward. On the one had, the logic of his faith demands that he believe in a God who acts, and who acts in such a way that it impinges upon our reality. On the other hand, Christian faith affirms the existence of the empirical world of laws and causality which need to be respected. These two dimensions cannot be fused, yet they cannot be separated either.

The result of this tension impinges upon me as an (aspiring) academic scholar, committed to the truth of the real world and thus open to criticism from evidence and logic. Yet my faith can, by definition, not be left at the door of my office, to be picked up again when I go home.

Trons plats i akademisk forskning är inte självklar, och för vissa oacceptabel eftersom tron likställs med ideologisk agenda som skall bevisas. Men jag menar om man har en tro kan den ändå inte helt skiljas från det man ägnar sig åt, eftersom tron är en integrerad del av ens liv och världsbild. I vilken grad är man då egentligen kvalificerad för akademisk bibelforskning?

Phil ställer frågan: "How do I relate the demands of my tradition to the rigours of scientific research and the challenges of contemporary thought to the validity of my beliefs?" Phil kommer att undersöka denna fråga på sin blogg under de kommande veckorna, och han utgår då från B.S. Childs lista på "six constitutive features of traditional exegesis over the past 2000 years."

Jag har många projekt på gång nu för mitt bloggande, antagligen fler än vad jag egentligen klarar av, men nog skulle jag vilja återkommer till detta ämne med egna reflektioner. Det finns så mycket intressant och viktigt att reflektera teologiskt kring. Pust!

måndag, september 10, 2007

Antik tunnel i Jerusalem upptäckt

Det händer en del i Jerusalem på arkeologifronten (se här och här). I SvD och DN kan vi läsa om en arkeologisk upptäckt i Jerusalem, en dräneringstunnel. En sådan upptäckt hade nog inte fått stor uppmärksamhet i svensk press om inte det var för att tunneln också användes som flykttunnel under romerska belägringen av Jerusalem 70 e. Kr. Sådant tilltalar ju vårt intresse för och sökande efter spänning och äventyr (se Indiana Jones).

Judiske historikern Josefus, som deltog i det judiska upproret mot romarna, beskriver tunneln i sitt historiska verk The Jewish War, och nu har den upptäckts. Det finns andra tunnlar i Jerusalem, som exempelvis Hiskia tunneln, som jag själv har gått igenom. Vilken upplevelse! Det finns faktiskt en anledning till att återkomma till just den tunneln framöver, när jag ändå är på det temat. Tunneln under Megiddo är inte dum den heller (har även prövat den).

Delar av den nyupptäckta dräneringstunneln i Jerusalem blev undersökt av Charles Warren redan 1867-1870. Andra delar av tunneln har undersökts av Bliss och Dickie (1894-1897), Johns (1934), Kathleen Kenyon (1961-1967) och Benjamin Mazar (1968-1978).* Den del som nu har upptäckts sträcker sig från tempelberget till Siloam dammen, och den skall vara i stor sätt intakt. Här visar verkligen arkeologin sin bästa sida - den ökar på vår kunskap om Jerusalem under andra tempelperioden, samtidigt som historien blir levande.

Om du vill fördjupa dig i ämnet rekommenderar jag framför allt Dr Leen Ritmeyer's blog. Här är ytterligare några länkar:

Ancient tunnel discovered in Jerusalem | Jerusalem Post
Archeologists discover segment of J'lem drain from Second Temple period - Haaretz - Israel News
BBC NEWS | Middle East | Jews' Roman 'escape route' found
The Associated Press: Ancient Escape Hatch Found in Israel
Yahoo! News Photo

*Källa: Dr Leen Ritmeyer's blog.

Från rulle till kodex

Omläggningen från skriftrulle till kodex under andra och tredje århundradet e.Kr. var revolutionerande för det skrivna ordet. Faktum är att de första kristna var de första som använde sig helt av kodex - föregångaren till den moderna bundna boken.

Men det var inte förrän jag såg denna dråpliga norska video som jag förstod att övergången också kan ha varit både komplicerad och förvirrande för vissa ... liksom första mötet med en dator är för en del människor.

Se och låt dig underhållas.

söndag, september 09, 2007

Vad är pentekostal hermeneutik?

Detta inlägg är ett svar på en kommentar och fråga om vad som är pentekostal teologi (=pingstteologi). Inlägget svarar inte direkt på frågan, men diskuterar något som som direkt påverkar vad som är pentekostal teologi, det vill säga pentekostal hermeneutik.

Hur läser eller studerar en pingstvän Bibeln? Detta är en fråga som speglar en livlig debatt som åtminstone har pågått under hela 90-talet och fram tills nu. Debatten karaktäriseras av ett brett fält av uppfattningar som inte alltid är enigt i tolkningssätt och bibelsyn. Det finns pingstsamfund med trosbekännelser och pingströrelser som resolut vägrar att skriva en sådan bekännelse. Det finns de som förespråkar uppenbarelseteologi där kanon inte är stängd och de som hävdar kanons auktoritet mycket starkt. Det finns de som läser Bibeln enbart under Andens ledning (den ende läraren som behövs – 1 Joh. 2:27) och de som är noggranna bibelforskare men samtidigt förlitar sig på Andens hjälp. I pentekostal hermeneutik finns ytterligheter och det är mellan dessa ytterligheter som sanningen finns om pingstvänners sätt att läsa och förstå Bibeln.

Den klassiska pingstväckelsen kan beskrivas som en karismatisk-eskatologisk spiritualitet, vilken i sin tur karaktäriserar det pentekostala sättet att läsa Bibeln.[1] Manifestationen av karismatiska gåvor i församlingen blev bevis för att det övernaturliga i evangelierna verkligen var sant. Det var denna livssyn i par med eskatologiska förväntningar som präglade pentekostal hermeneutik från början. Den pentekostala förkunnelsen och bibelundervisningen spelade på följande sätt en viktig roll i formandet av pentekostal hermeneutik:[2]

  1. Det var det personliga vittnes­bördet (upplevelsen) som blev utgångspunkten för hermeneu­tiken.
  2. Förkunnelsen delegerades inte till seminarieutbildade personer, utan vanliga män och kvinnor var utsedda av Anden att predika vad man betraktade som det inspirerade och ofelbara gudsordet. Den lokala pastorn var den främste tolkaren av Bibeln, inte den välutbildade exegeten.
  3. Förkunnelsen skulle vara inspirerad av Anden och därför ägnade inte predi­kanten tid åt att tolka en text på ett historiskt-kritiskt sätt. De mänskliga författarna tonades ner då det var Guds levande Ord det var frågan om. Betoningen låg på den omedelbara innebörden och det omedelbara sammanhanget vilket ofta resulterade i en strikt bokstavlig tolkning. Textens historiska sammanhang var inte betydelsefullt för att förstå Guds levande Ord idag.
  4. Den tidiga pentekostala tolkningen var teologiskt präglad av det fulla kristologiska evangeliet där Jesus är frälsaren, döparen av den helige Anden och den kommande kungen.

Detta tidiga och klassiska pentekostala sätt att läsa och förstå Bibeln är än idag en vanlig tolkningsmetod inom pingströrelsen. Hermeneutiken har bevarat sin pragmatiska prägel, då den vill få lyssnarna att uppleva det övernaturliga som evangelierna och Apostlagärningarna berättar om. Pingsterfarenheten betraktas ännu som betydelsefull för att läsa och förstå Bibeln rätt, eftersom Anden är upplysaren och inspiratören av Skriften. Tendensen att teologin inte alltid kommer före upplevelsen finns fortfarande kvar – först en upplevelse eller ett vittnesbörd och sedan en teologisk förklaring på det upplevda.

Rick D. More lyfter fram fyra aspekter som beskriver hur pentekostal hermeneutik tillämpas idag,[3] aspekter som också vittnar om lutherskt inflytande över det pentekostala sättet att läsa och förstå Bibeln:

  1. Bibeln är ett levande Ord som tolkar oss. Eftersom den helige Anden talar till oss på sätt som överstiger det mänskliga förnuftet är inte Skriften endast ett objekt som vi tolkar, utan också ett levan­de Ord som tolkar. När vi inte bara ägnar oss åt att tolka Ordet utan också låter Ordet tolka oss, verkar/flödar Anden genom det, på sätt som vi inte kan bestämma över eller dirigera (man tappar fotfästet i Andens ström – flyter med).
  2. Bibeln ger inte bara djup kunskap, utan förvandlar även viljan och karaktären hos läsaren eller tolkaren. När Ordet har förvandlat vilja och karaktär levs det ut i trosgemenskapen och i övriga världen. En pentekostal kristens upplevelse av Anden är förankrad i en relations­mässig epistemologi (kunskapsteori), där kunskap om Gud och att direkt uppleva Gud ständigt byter information med varandra och ständigt är beroende av varandra.
  3. Varje troende skall själv läsa Bibeln och själv vara bärare av dess ord. Varje pentekostal troende har ett ansvar att vara ett vittne om sanningen. Det innebär en tydlig övertygelse om det allmänna prästadömet och att alla troende har profetens kallelse. För att något sådant skall bli en verklighet måste alla troende själva ta an­svar för att läsa och studera Bibeln så att de kan bygga upp församlingen och evangelisera de förlorade.
  4. Ensam besitter ingen troende hela sanningen och kunskapen om Gud. Enligt pentekostal hermeneutik nalkas man Bibeln tillsammans i Anden. Var och en tillför något, men endast hela församlingen tillsammans kan höra vad Gud vill ha sagt till hela församlingen. Ensam kan ingen påstå sig ha hela sanningen (något sådant är inte pentekostal hermeneutik). Det innebär att man i pentekostal hermeneutik prövar varandras tolkningar, och att Gud inte har talat genom sitt Ord eller genom profetia förrän alla parter är överens om det.

Trots att pentekostal teologi fortfarande är starkt präglad av tidig pentekostalism har dess hermeneutik närmat sig den besläktade evangelikala hermeneutiken. Pentekostal hermeneutik syftar liksom evangelikal hermeneutik till att bygga upp tron och ge upphov till tillbedjan av Gud. Att möta Skriftens budskap är att möta Gud och utgången är tillbedjan – allt skall ske till uppbyggelse av de troende, till vittne för omvärlden, och ytterst för att Gud skall bli prisad (Matt 28:19-20; 1 Kor 14:26; Fil 1:9-11). På vilket sätt har då pentekostal hermeneutik närmat sig evangelikal hermeneutik? Förändringen har skett på det intellektuella området – pentekostal hermeneutik har blivit mer rationell, delvis på bekostnad av det pragmatiska även om den fortsätter att vara upplevelseorienterad och pneumatisk (andlig).[4]

Om den pentekostala hermeneutiken är besläktad med den evangelikala hermeneutiken och de två närmar sig allt mer, behöver vi då behålla termerna som skiljer dem åt? Jag skulle vilja svara ja på den frågan eftersom pentekostal hermeneutik särskiljer sig på grund av följande betoningar: 1) Pentekostal hermeneutik är homiletisk – framförandet är minst lika viktigt som innehållet i det framförda; 2) Pentekostal hermeneutik betonar den helige Andens roll i tolkningen av Skriften och garanterar därför att Andens funktion fortsätter att vara viktig i bibeltolkning och förkunnelse; 3) Pentekostal hermeneutik kontextualiserar – den liknar Qumransektens peshermetod: att göra tolkningen av Skriften aktuell, upplevelseorienterad och personligt tillämpad. Jag hävdar inte att dessa fyra drag saknas i evangelikal hermeneutik, men pingstvänners sätt att läsa och tillämpa Skriften har tenderat att radikalisera dessa drag.

Vad för slags framtid har då pentekostal hermeneutik? Jag tror att den även i fort­sättningen kommer att tillhöra mångfalden inom kristen hermeneutik, där den både tillför och tar emot hermeneutiska principer för läsandet och förståelsen av Bibelns budskapet.

[1] Veli-Matti Karkkainen, "Pentecostal Hermeneutics in the Making: On the Way from Fundamentalism to Postmodernism," The Journal of the European Pentecostal Theological Association XVIII (1998): 76-115.

[2] Ibid.

[3] Larry R. McQueen, Joel and the Spirit. The Cry of a Prophetic Hermeneutic (Sheffield: Sheffiels Academic Press, 1995): 12-13.

[4] McQueen says: ”In line with Moore's emphasis on lived experience, Roger Stronstad claims that Pentecostal experience of the Spirit is a legitimate presupposition of biblical interpretation, just as most 'evangelical theology has always insisted that theology be done from a position of Christian experience'. For Stronstad, a Pentecostal hermeneutic consists of at least three elements. It is experiental, 'both at the presuppositional and verification levels'; it is rational, 'incorporating historico-grammatico principles of exegesis'; and it is pneumatic, 'recognizing the Spirit as the illuminator as well as the inspirer of Scripture' (Ibid.: 13).

lördag, september 08, 2007

Telefonkonferens om förstörelsen på tempelberget

Jag vill uppmärksamma läsare av denna blogg om en fjärde uppdatering av mitt första inlägg om den arkeologiska katastrofen på tempelberget. Det är en telefonkonferens med bland annat arkeologen Prof Gabriel Barkay om vad som just nu sker. Telefonkonferensen är informativ så jag rekommenderar intresserade att ta tid att lyssna på den.

Ett stort tack till Jim West (se kommentar på inlägget om arkeologisk katastrof på tempelberget från Jim), som gjorde mig uppmärksam på detta.

torsdag, september 06, 2007

Hur skall jag undervisa Gamla testamentet?

Denna pedagogiska fråga ställer jag mig varje gång jag förbereder mig inför lektioner. Idag är det andra veckan som jag undervisar religionsvetarna från Örebro universitet i Gamla testamentet, och det är spännande på flera sätt. Förkunskapen är mycket varierande, vilket innebär att vad som i praktiken är en a-kurs för vissa är en c-kurs för andra. Inte lätt, men en utmaning.

För några veckor sedan fick jag tag i en text av Charles Halton, där han skriver om konsten att undervisa på ett förvandlade sätt. Texten har rubriken Never the same: How to Create Transformational Experiences, och handlar om att förändra världen genom undervisning. Hur skall sådant gå till? Och vad är det som skall förvandlas?

Halton räknar upp en rad kännemärken som han anser är nödvändiga om undervisning skall bli en transformational experience för studenten. Här är de, en aning omformulerade på mitt eget sätt:
1. Inspirera passionen
2. Våga vara kontroversiell
3. Våga vara annorlunda
4. Vara kreativ och öppen
5. Upprepande
6. Vara människa
7. Bejaka mångfalden
8. Omfamna det paradoxala
9. Förmedla metoder, inte bara fakta
10. Undvik vara slav under trender
11. Vara ineffektiv
12. Vara produktiv
13. Våga förödmjuka sig
14. Odla tillit och trygghet
15. Slut upp med att vara en besserwisser
16. Vara en mästare på överraskningar
17. Vara tydlig

Under hösten kommer jag att kort försöka blogga om dessa sjutton punkter, och du som orkar läsa får gärna komma med reflektioner kring dem. Kanske är det något som skall läggas till, eller tagas bort? Några av punkterna verkar motsäga varandra (ex vara ineffektiv och samtidigt produktiv). Vad innebär det?

För att undvika missförstånd redan nu, kan jag berätta att syftet med de sjutton punkterna är att få igång reflekterandet så att undervisningserfarenheten både förändrar perspektiv och liv. Notera också att det inte bara handlar om pedagogiska metoder och knep, utan också hur jag är som människa i klassrummet eller framför och i en studiegrupp.

måndag, september 03, 2007

Arkeologisk katastrof på tempelberget?



Det grävs på tempelberget i Jerusalem, men det är inte frågan om försiktiga arkeologiska utgrävningar utförda av erfarna och utbildade arkeologer. Istället är det en grävmaskin som gör 1,5 meter djupa och 150 långa diken. Det är tydligen det andra diket sedan julimånad som nu grävs för elkabel och avloppsledningar.

Israeliska arkeologer kalla det en arkeologisk katastrof, israeliska myndigheten försöker tona ner det hela, den islamiska myndigheten ansvarig för Haram as-Sharif/Tempelberget anklagar de protesterande arkeologerna för att ha nationalistiska syften med sina protester och försök att stoppa grävandet. Detta visar hur känsligt allt med tempelberget är - religiöst, politiskt, arkeologiskt.

Det verkar ganska illa, eftersom grävmaskinen har tydligen på vissa ställen stött på grundvalen till den judiska tempelplatsen. Det andra judiska templet byggdes upp på slutet av 500-talet f. Kr. (efter den babyloniska exilen), som Herodes den store (37-4 f. Kr.) senare renoverade och byggde ut. Detta tempel var judarnas religiösa centrum, en plats som Jesus besökte flera gånger, men som förstördes 70 e. Kr. av romarna vid det judiska upproret.

Att släppa in en grävmaskin som kan förstöra dyrbara arkeologiska lämningar verkar mycket ansvarslöst, och som bibelforskare blir jag djupt bekymrad. Vad går nu förlorat för all framtid som kan hjälpa oss att förstå bättre det judiska religiösa livet på Jesu och de första kristna tid under det första århundradet f. Kr.? Samtidigt finns det tydligen behov av att åtgärda el och avlopp för de tusentals människor som varje dag besöker helgedomarna på berget... men man kan väl ändå gå försiktigare fram under noggrann arkeologisk kontroll.

Nedan följer länkar på bloggsidor och artiklar för dig vill veta mer om händelserna på tempelberget i Jerusalem. Jag har samlat ihop dem från maillistan "Biblical studies" och Dr Leen Ritmeyer's blog. Ritmeyer's blogg handlar förresten i stort sätt bara om tempelberget.

Bloggar:
Bibleplaces blog
Dr Leen Ritmeyer's blog (art + video)

Artiklar/rapporter:
Archaeologists Issue Urgent Warnings Against Temple Mount Dig - Jewish World - Israel News - Arutz Sheva
Archaeologists: Muslim dig damaged Temple wall | Jerusalem Post
Archaeologists: Waqf dig endangering relics that may have been part of Temple - Haaretz - Israel News
Israeli archaeologists say Muslim dig damaged Bible-era wall at disputed Jerusalem shrine - International Herald Tribune
New Destructive Trench on the Temple Mount (rapporter + video)
Olmert, Arabs Negotiating Over Temple Mount - Defense/Middle East - Israel News - Arutz Sheva
Policeman Assaulted Trying to Stop Illegal Temple Mount Dig - Jewish World - Israel News - Arutz Sheva
The Temple Mount Archaeological Destruction

Uppdatering 1:
Från biblical studies maillista fick jag tag på den här länken, förmedlad av Yitzhak Sapir. Det är en karta av "The Committee for the Prevention of the Destruction of Antiquities on the Temple Mount" över tempelområdet. Den visar hur det senaste diket har grävts och vad man har stött på längs linjen.

Det är lätt att överdriva situationen med tanke på hur känsligt området är. Men det är helt klart många som reagerar över detta och dess eventuella konsekvenser.

Uppdatering 2:
Här är ett par länkar till som Biblical Archaeological Society tillhandahåller om vad som sker på tempelberget i Jerusalem:
Israeli archeologists warn Muslim dig could harm Temple Mount artifacts - Haaretz - Israel News
Biblical Archaeology Society (Denna artikel av Hershel Shanks, kritiserar inte bara ansvariga för vad som sker just nu på tempelberget, utan han tittar också tillbaka historiskt, speciellt vad som skedde redan 1999)

Uppdatering 3:
Nya länkar (från PaleoJudaica.com och Dr Jim West) med uppdaterad information om vad som händer på tempelberget.
Jews beg Christians to help save the Temple. Kommentar: uppmaningen från Tempelinstitutet i Jerusalem till troende kristna är inte en bra utveckling i en redan känslig situation. Jag tror inte en sådan uppmaning underlättar utan gör det hela till en ännu mer religiösa fråga än vad det redan är. Uppmaningen uppfattas säkerligen av the Waqf (den islamiska religiösa myndighet som kontrollerar tempelberget) som ett sionistiskt hot och lär då försvåra ytterligare samarbetet med professionella israeliska arkeologer. Att stoppa grävandet går inte. Därför är det oerhört viktigt att arkeologer ohindrat släpps fram för analysera dikena och lämningarna från det.
Biblical Archaeology Society. Kommentar: BAS är på hugget genom att publicera updaterade ögonvittnesrapporter och flera mycket intressanta bilder på uppgrävda lämnar och hur dikena ser ut. Enligt rapporten är nu diket hela "1600 feet" långt (ca 488 meter).
WorldNetDaily: Muslims caught red-handed destroying Temple artifacts

Uppdatering 4:
Via Jim West (och Allen Roth) blev jag informerade om denna telefonkonferens med bland annat bibelarkeologen Dr. Gabriel Barkay om situationen på tempelberget. Du kan antingen lyssna på konferensen från Dr Jim West blogg eller från The One Jerusalem blog där också en sammanfattning av konferensen finns att läsa. Se också en kommentar på detta inlägg från Jim West, som ursprungligen uppmärksammade mig om denna informativa och intressanta konferens om utvecklingen just nu på tempelberget i Jerusalem.

söndag, september 02, 2007

Biblegeografi med Google Maps

Är du intresserad av bibelgeografi? BibleMap.org har kopplat ihop sig med Google Maps. Satellitbilderna är naturligtvis inte från Bibelns tid, men nog är det bra häftigt vad man kan göra, speciellt om man i moderna klassrum kan koppla upp sig på internet och ha tillgång till denna resurs när den behövs i undervisningen. Du kan zooma in på städer och byggnader så nära att du till och med kan ana människor där nere.

Välj Acts 2 (Apostlagärningarna 2) så får de se vad som händer.

Mark G V Hoffman har på sin blogg Biblical Studies and Technological Tools bland annat undersökt en hel del vad det finns på nätet om bibelgeografi. Vill du få reda på mer resurser inom det området rekommenderar jag ett besök där.

Kartdukar och overhead tillhör historien... så länge lampan i projektorn inte går och servern inte krashar.

lördag, september 01, 2007

Biblical Studies Carnival XXI


På Duane Smiths blogg "Abnormal Interests" finns nu utlagt Biblical Studies Carnival XXI. Som vanligt har massor bloggande om Bibeln skett under augusti månad.

Duane Smith har verkligen gjort ett snyggt jobb med presentationen. Men han inleder med en varning för tjuvar. Bloggare har upptäckt att deras artiklar har stulits av vinstdrivande online tjänster. Om du är intresserad av hur du kan skydda sig mot sådant, finns länkar som för dig till sidor med tips.

För övrigt har det bibliobloggats om följande: Hebrew Bible; Near Eastern Languages and Cultures; Near Eastern Archaeology; The Dead Sea Scrolls; The Christian New Testament; Early Christian Expressions: New Testament Apocrypha, Gnosticism and other Wonderful Things; Canon; Methodology, Interpretation and Related Matters; Events; Cognate Carnival of the Month.

Återigen tappar man andan över hur mycket en del folk hinner med att skriva, och hålla koll på. Man undrar hur vissa hinner sova eller fungera socialt.

Nästa Biblical Studies Carnival XXII blir på Sansblogue, och publiceras den 1 oktober. Om du vill skicka in kandidater för karnevalen, finner du instruktioner längst ner på augusti Biblical Carnival.