lördag, juli 18, 2009

Mot gryning och dag

Elie Wiesels nobelpristal (1986) avslutar den gripande och mardrömsliknande vittnesbörden om upplevelserna i nazismens koncentrationsläger: transporterna, sorterandet, svälten, arbetet, mördandet... ett ord NIGHT!


Näst sista stycket i talet lyder: "Our lives no longer belong to us alone: they belong to all those who needs us desperately." (120)

Ett av de stora uppdragen i individualismens tidsålder att ständigt utmana glömskan.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Dags att uppdatera nu..? Tänkvärda saker på den här bloggen.

Stefan Green sa...

Hej
Håller med att det har varit alldeles för långt uppehåll på min blogg, men semester och skolstart med intensiv undervisning har gjort det trögt att komma igång för en ny bloggsäsong.

Min ambition är att komma igång denna vecka, så håll ögon öppna.